Berättelserna om trollen har varierat genom tiderna. De följer oss genom seklerna och vill inte riktigt släppa taget om oss – de är viktiga för att beskriva hur vi ser och tänker på oss själva som människor. Före mitten av 1800-talet berättades historier om jättevarelser som ställde till med otyg och var jätterika kring brasan i de skandinaviska stugorna. Beroende på var sagorna berättades kunde de handla om skogstroll, bergstroll och så vidare. De riktade sig till vuxna och var i stor utsträckning avsedda för att skrämma och underhålla bybor som regelbundet kunde gå vilse i de mörka, täta skogarna.

Trollen i dessa sagor var skrämmande monster som gillade att äta människobarn och en och annan get. I många av berättelserna – till exempel sagan om de tre bockarna Bruse – är det ett slött barn eller en stilig get som vandrar in i skogen, möter ett troll, överlistar det och slipper undan med en fin skatt.

I mitten av 1800-talet började berättelserna förändras. En anledning var att Napoleon-krigen gjorde att landgränser ritades om och människor hamnade i ett slags identitetskris. Finland som förut varit svenskt i flera hundra år fick börja skapa en egen identitet, ett till ytan mindre Sverige började också fundera på vad det innebar.

Människor i Sverige, Norge och Finland sökte svar i folksagorna och de sagor folk ute i skogen berättade för varandra började samlas in. Kort därefter kom den industriella revolutionen till de nordiska länderna, vilket bland annat ledde till obligatorisk skolgång.

Lärare behövde material för att undervisa unga studenter så författare och illustratörer rusade till för att fylla detta behov. Konstnärer som John Bauer och Theodor Kittelsen började samla in de nyligen återupplivade folksagorna och illustrera dem för barn vilket gör dem mjukare och mindre skrämmande än tidigare. Det kom att påverka bilden av trollen i fortsättningen.

Under 1900-talet blev mumintrollen, ännu en form av troll, populära.

I romaner som Johanna Sinisalo’s ”Troll: A Love Story” och filmer som ”Ali Abbasi’s Border” tar nuvarande skandinaviska konstnärer trollen i en ny riktning. De är skrämmande igen och med ett nytt syfte.

Källor:
Lieb (2018) Faculty Friday: Lotta Gavel Adams. University of Washington
Ann-Charlotte (Lotta) Gavel Adams är professor i Scandinaviska Studier vid
University of Washington, Seattle om någon är nyfiken på hennes forskning om skandinaviska troll
Lyssna på Lotta Gavel Adams berätta här. På engelska.